Inhyses barn

För ett barn att bli föräldralös måste ju vara en stor tragedi. Om barnet var född på 1800 talet, kanske det var ännu värre än idag. Många barn blev ju utackorderade till byns bönder och blev en sorts gratis arbetskraft.

Min morfars mor, Ida, hon blev moderlös när hon var 8 månader och året var då 1883, två år senare blir hon även faderlös. Hon var den yngsta barnet av en syskonskara på elva barn.

Hennes far var torparen Hans Olsson född 1831 Munka Ljungby, Skåne, modern var Elna Nilsdotter född 1838 i Össjö, Skåne.

Elna Svensdotter föddes i Össjö församling, en liten församling utanför Ängelhom i Skåne. Även Elnas liv fick en tuff början, då hennes mor dog när hon bara var två år. Hennes far gifte dock om sig och därmed fick Elna en styvmor.

Hon flyttar som ung flicka till arrendatorn Nils Toredsson i byn Farmen och tar anställning som piga. Där jobbar hon fram till 1860 då hon tar sina få tillhörigheter och flyttar till grannsocken Munka Ljungby och där träffar hon drängen Hans Olsson från Munka Ljungby. Tycke uppståroch de två tar ut lysning för att sen, dagen före julafton 1860 vigas i Munka Ljungbys kyrka. Hans är 29 år och Elna är då 22 år.

Nedan bilder från Munka Ljungby kyrka. Den kyrkan som Hans fick besöka många gånger, både glädje i giftermål och barndop, men också i sorg över bortgång av hustru och barn, innan han själv fick sin sista vila på kyrkogården. Graven finns inte kvar.

Paret bosätter sig i byn Hunseröd, torpet Udden där Hans och Elna blir ett torparepar. Elna blir snabbt med barn och första barnet, en flicka Elina, föds i slutet av juli 1861 och i rask takt kommer sen dottern Hilda Sofia, sonen Alfred och dottern Olu. Men dottern Olu var troligast väldigt svagt för man nöddöper flickan som sen dör samma dag.

Men barnen fortsatte komma, sonen Nils Peter, sonen Olof, dottern Christina, sonen August, sonen Carl och sist dottern Ida. När dottern Ida föds, som också kommer att bli Elnas sista barn, då har hon fött 11 barn och varit gift i 20 år! Man kan ju inte annat än undra hur hennes kropp orkade!

År 1883 kommer att bli ett tungt år för familjen. I början av året insjuknar Elna i lungsot och avlider den 1 februari hon är då bara 45 år gammal. Även sonen Alfred insjuknar och avlider den 17 februari i hjenfeber i en ålder av 19 år. Kvar i det lilla torpet Udden finns nu maken Hans och 7 barn som fortfarande bor hemma. Det äldsta barnet Elina har hunnit bli 22 år, men fem barn är under 10 år varav den yngsta, Ida, är 8 månader!

Det är ett magert hushåll, redan i husförhörslängden 1871 har prästen skrivit "utfattiga" vid deras namn och i bouppteckningen efter Elna blir slutsumman på behållning bara några kronor. Visserligen finns det både en ko och en tjur och samtliga tillgångar räknas till ett värde av 113,75. Men det finns också skulder, till bland annat Petter Persson I Hunseröd 24 kr, Mjölnaren Per Svensson i Skillinge 3 kr, begravningskostnader 25 kr, lön till bouppteckning och förmyndare 2,50. Den totala skulden är 105,50 vilket därmed blir en tillgångssumma på 8,25 kr. Denna summa kan idag motsvara med 499 kr i dagens pengavärde. Och hur långt kommer vi idag med den summan??

Till de omyndiga barnen utses en förmyndare som ska se till att deras rättigheter blir uppfyllda, det är hemmansägaren Petter Persson i Hunseröd

För änklingen Hans fortsätter nu det strävsamma livet, nu utan sin hustru att dela bördan med, dom barn som bor hemma har troligast tidigt i livet fått lära sig att jobba hårt. Även små händer får hämta ved och vatten och hjälpa till med olika sysslor i hemmet för att dra sitt strå till stacken.

Ett och ett halvt år senare är det åter ett dödsfall i det lilla torpet, det är den femåriga dottern Albertina som av okänd anledning avlider. Dottern Hilda Sofia som har under den här tiden flyttat från föräldrahemmet för att ta anställning som piga hos byns bönder, flyttar dock hem igen och kanske kan det hjälpa den hårt prövade Hans.

Fattigt och eländigt är det i det utfattiga lilla torpet och Hans sliter säker dagligen med att få tillräckligt med mat på bordet åt sina barn. En fars oro över hur det ska gå för dom små barnen kan mycket väl ha gjort honom sjuk. Det finns nämligen anledning att tro att Hans inte är vid så god hälsa, för 1885 i september avlider även han, i maginflammation. Och om dom med det menar det vi idag kallar magkatarr, magsår, eller annan magsjukdom, det vet jag inte.

Och nu är alla 8 barnen föräldralösa. Visserligen är dom flesta numera vuxna och har börjat jobba som pigor och drängar. Men det är fortfarande dottern Christina 12 år, sonen August 10 år, sonen Carl 8 år och så lilla Ida som nu hunnit bli tre år, som är så små att dom behöver tillsyn.

Vad händer då med dessa små? Som det alltid är så behöver dom omyndiga barnen en förmyndare. Till det utses hemmansägaren Petter Persson i Hunseröd, vilken är densamma som när Elna dog.

Det förrättas en bouppteckning också efter Hans, där alla tillgångar skrivs upp och värderas. Men i detta fallet verkar det som om hela bohaget gått på auktion, för inga tillhörigheter räknas upp. Utan man skriver att det finns kontanta penningar 13 kr vid dödsfallet och att en auktion inbringat 531,78 kr. Begravningskostnader uppgår till 41,65 kr och behållningen uppgår till 503,13kr.

Det är dottern Hilda Sofia som uppgiver boet och hon försäkrar under ed att allt gått riktigt tillväga.

Det ser ut som att Ida bor kvar i torpet tillsammans med sin syster Hilda Sofia, som hunnit bli 22 år, som på något sätt lyckas hålla henne vid liv. Sen när Ida är 7 år ser det ut som att hon har flyttat in som inhyses barn till torparen Peter Persson i Skedlinge, Munka Ljungby.

Där bor lilla Ida under förhållanden som kan ha varit jättebra eller jättedåliga, går inte att veta vilket, jag har inte hittat nån dokumentation om hur det hela gick till eller utföll.

Men Ida växer upp till en ung kvinna och så småningom flyttar det in en ny dräng i torpet, hans namn är Frans Oskar. Det uppstår väl känslor mellan de tu och 1904 då Ida har hunnit bli 22 år, ringer bröllopsklockorna i byn och Ida och Frans Oskar blir äkta makar.

Ida och Frans Oskar får även dom en stor familj med 12 barn och dom flesta når vuxen ålder. Ida och Frans Oskar får leva tillsammans i 50 år innan Frans Oskar somnar in för gott. Ida lever ytterligare 10 år innan även hennes strävsamma liv är till enda. Den föräldralösa 3 åriga lilla flickan har då haft ett långt liv och blivit hela 80 år gammal.

Nedan bilder från Rya församling i Örkeljunga pastorat, där Frans Oskar och Ida är begravda.

Elna och Hans övriga barn flyttar lite här och där.

Dottern Elina gifter sig 1885, några månader efter sin fars bortgång, med drängen Wilhelm Olofsson från Össjö och tillsammans bosätter dom sig i Lönnhessle i Össjö församling. Precis som sina egna föräldrar så får Elina en stor familj med en barnaskara på tio barn där 8 av barnen når vuxen ålder.

Dottern Hilda Sofia flyttar runt i byn och jobbar som piga, men 1890 flyttar hon till Rebbelberga församling där hon 1896 gifter sig med Sven Peter Nilsson. Paret flyttar efter några år till Munka Ljungby och tillsammans får dom två barn, Nils Hilbert som dock avlider i en ålder av 30 år, samt Henning Robert som kommer att bli lantbrukare.

Hilda Sofia avlider 1933 i en ålder av 70 år.

Sonen Alfred flyttar från föräldrahemmet när han var 16 år för att ta anställning som dräng i grannsocken Starby. Där blir han två år innan han flyttar till Björnekulla socken. Året efter insjuknar han i "hjernfeber" och avlider 1883 i februari 19 år gammal.

Sonen Nils Peter som år 1885 är 18 år flyttar till byn Axtorp i Munka Ljungby församling och jobbar som där dräng, sen drar han vidare till Kattarps socken och blir inskriven till värnplikt år 1888, han är då 21 år. I inskrivningslängden för värnplikten i Norra Skånska infanteriregementet, kan man läsa att han var lämplig för rytteriet och han var 1,65 cm lång.

Några år senare flyttar han vidare till Össjö församling och där blir han kvar och jobbar som dräng i några år. Kanske var livet hårt som dräng för det står svagt i en husförhörslängd 1887-1889, att han har rymt. Nästa husförhör står det att han vistas i Amerika. Han blir också inskriven i obefintlighetsboken från 1902. Så han har inte tagit ut något flyttbetyg från prästen och därmed officiellt inte flyttat ut från församlingen.

Vad som sen hänt med Nils Peter, det är inte riktigt fastställt.

sonen Olof flyttar som 15 åring till grannsocken Ausås och sen vidare därifrån till Kattarp. Han hittar sin kärlek, Maria Lovisa Olofsson och dom gifter sig 1895. Tillsammans flyttar dom till Munka Ljungby och får tio barn. Olof som jobbat som skogsvaktare blir bara 55 år när han dör av magkräfta, alltså cancer i magen.

Dottern Christina är tolv år när fadern dör och hon bor kvar med Hilda Sofia i ytterligare fyra år innan flyttar till byn Axtorp och får jobba som piga. Där blir hon kvar i elva år innan hon beger sig till Starby församling, som är en liten församling nära Ängelholm, men den ingår numera i Strövelstorps församling. Där kommer hon att bo kvar, ogift och inga barn så långt jag kan se, till 1939

Sonen August som är 10 år när han far avlider, flyttar till Skedlinge säteri där han får jobba som dräng. År 1893 hittar jag honom i Munka Ljungbys husförhörslängd för personer utan bestämd hemvist, så han driver troligast runt en del. Året efter flyttar han till Ängelholm och där blir han murare och stannar i sex år då han åter igen packar väskan för att då ta sig till Helsingborg. Han har nu lagt till efternamnet Laufeldt.

I Helsingborg hittar han också sitt hjärtas kärlek och gifter sig med Gerda Wilhelmina Hammarlund och vad jag kan se får han tre barn.

Sonen Carl får flytta in till hemmansägaren Janne Person där han bor ett år och flyttar sen vidare till en annan hemmansägare. År1894 flyttar han till Ängelholm och jobbar som arbetare. Han stannar i Ängelholm så länge jag kan se, till 1932. Han har under denna tiden inte gift sig.

Så många livsöden....

/Regina

..