Drömmen om Danmark

Amerika var ju en dröm för många människor från mitten av 1800-talet och långt in på 1900-talet. Men även vårt nordiska grannland Danmark var faktiskt ett utvandrarland för 100 år sen.

Det fanns gott om jobb i Danmark på den tiden och både skåningar o smålänningar tog sig över sundet för diverse jobb.

Min morfars far hade en moster som hette Mathilda Tufvesdotter som försökte hitta lyckan i Danmark. Men kanske var det inte bara lyckan hon sökte efter, kanske var det en flykt från det fördömande samhället som det innebar att vara i om man var ett oäkta barn. Och det var just det hon var, Mathilda ett barn fött utom äktenskapet.

Men det var inte bara Mathilda som var ett oäkta barn utan även hennes egen mor Anna, var ett oäkta barn med fader okänd. Och hon hade många mostrar och morbröder som gick under samma benämning, oäkta barn med fader okänd. Mathilda hade sju syskon och även dom var oäkta barn, så stämpeln satt hårt i hennes släkt och samhället var inte nådiga mot sådant leverne.

Dock så var det kanske lite bättre ändå för Mathilda, för man visste vem hennes far var och han var trolovad med hennes mor, men dom bodde inte i hop.

Hennes mor Anna hade som sjuttonåring tagit anställning som piga hos torparen Tufve Olsson på Torpet Bender i Munka Ljungby. Tufve var en gift man men med ett trassligt äktenskap och det blev ju inte bättre av att hustrun hittat Anna o Tufve i sänghalmen. Så det trassliga äktenskapet slutade i skilsmässa samt en oäkta dotter, alltså Mathildas storasyster Carolina.

Med tanke att Tufve blev skild från sin hustru Elna så skulle han och Anna kunna bli ett respektabelt par och gifta sig. Men se det gick inte. . För i skiljobrevet så stod det kart och tydligt att Elna inte skulle tillåta att han gifte om sig utan hennes medgivande eller om hon dog. Och Elna var inte sugen att ge sitt tillstånd för ett nytt äktenskap för Tufve och Anna.

Det blev ju inte så himla roligt liv för varken Tufve eller Anna.

1858 lämnar både Tufve och Elna Munka Ljungby, men var och en på sitt håll. Tufve tar till Strövelstorp socken och tanken var att även Anna skulle följa med. Hon tar ut ett flyttbetyg från prästen, men lämnar tillbaka det av okänd anledning och stannar kvar i Munka Ljungby boende på fattighuset.

Men tydligen så är hoppet att dom nångång ska kunna gifta sig för 1860 så går dom till prästen i Munka Ljungby och ansöker om lysning, viket dom också får beviljat. Annas mor Bothilda är med och ger sitt godkännande som giftoman till Anna. Eftersom kvinnor var omyndiga vid den här tiden, så var hon tvungen att ha ett godkännande från sin mor, då fadern inte var delaktig i hennes liv.

Så Mathildas start i livet började i en uppförsbacke. Född utom äktenskapet med modern boende på sockens fattighus tillsammans med sina många barn, som alla var födda utom äktenskapet.

Kanske var det detta som gjorde att Mathilda tog sig över sundet till Danmark och Köpenhamn.

Mathilda var född den 17 mars 1859 och 1874 då 14 år, var det dags att ta anställning som piga. Hon flyttar till Kvidinge socken och där stannar hon ett år för att sen 15 år gammal flytta till Köpenhamn.

Vad hon jobbat med under dom första sex åren vet jag inte. Men den 19 april 1880 så nedkommer hon med en son, Louise Daniel Tuesen, oäkta son. Mathilda är då alltså 21 år. Hans efternamn är nog en fördanskning av Tufvesson.

När sonen hunnit bli 7 år, bestämmer Mathilda sig för att återvända till Sverige. Man kan undra varför, för hon flyttar till Kvidinge socken och inte till sin födelse församling och det blev till fattighuset i Kvidinge hon fick sätta bo. Så så värst mycket pengar har nog inte kunnat skrapa i hop i Danmark.

I inflyttningsattesten kan man läsa;

Läser försvarligt, mycket svag kristendomskunskap och vid förhör tillsagd om dess förökande. På Matilda Tufvessons begärans erhöll hon sedan hon åter inflyttat till Danmark den dopattest hon för sin son inlämnade hit. Kom från Danmark år 1887. Sonen var född 19/4-1880 och dopet utfärdat fr den kungliga födelsestaden Köpenhamn barnet blivit döpt den 20/4 1880 under nr 187. Dopattesten daterad d 16/11 1881.

Men vistelsen i Sverige blev inte långvarig, redan året efter så tar hon sitt pick o pack och tar till Danmark igen tillsammans med sonen. Varför vet jag inte. Det är inte skrivit något på hennes rad i husförhörslängden som skulle kunna ge nån ledtråd.

Om Mathildas liv i Danmark vet jag inte jättemycket, det är egentligen mest från hennes sista år i livet som arkiven har avslöjat mest och därmed också förstår man att Danmark kanske inte blev hennes förlovade land.

Om man ska försöka se och förstå hur hon hade det i Danmark, så kan man nästan börja där det slutade, på en allmän omärkt gravplats på kyrkogården Bisperbjerg i Köpenhamn.

Året var 1920 och Mathilda var då 61 år då hon avled av demens.

Mathilda flyttade till Vartov institution i Köpenhamn 1914 fattig, gammal och svag. Där fick hon husrum, mat och tillsyn och i gengäld fick hon jobba sömnad. Och det gjorde hon i sex år, sen blir hon inskriven på själva sjukhuset av direktören för hospitalet. Hon har då fått ålderdoms krämpor och blivit senil.

Före Vartov flyttar hon runt på olika adresser i Köpenhamn och jobbar bla som "vaagekone" och det var en person som satt hos människor som skulle dö.

Inte heller för Louis Daniel blir livet lätt. Men det ser ut som att han bor med Mathilda under hela hennes liv, även på anstalten Vartov. Riktigt vart han jobbar under sitt yrkesliv, det framgår inte, utan han står som arbetsman, kanske var han daglönare och tog dom arbeten som erbjöds för dagen.

Efter att Mathilda dör så verkar han flytta till anstalten Sundholm som låg i stadsdelen Amager. Det var en anstalt som byggdes 1899 just för tiggare, vagabonder och lösaktiga kvinnor.

1903 har an troligen varit i det militära, infanteriet. Jag har hittat ett utklipp från "Poletiets efterrettninger". Där kan man också få en ledtråd till hans utseende, svært bygget- svårt byggt- hur det nu ser ut. blont hår, blå ögon.

Han dör på Sundholm 1936, 56 år gammal och blir sen förd till samma kyrkogård som sin mor.

Mathilda dör alltså 61 år gammal. Hennes få tillhörigheter säljs på auktion och inbringar 128 kr.

Hon begravs i stillhet, möjligen var det bara hennes son som närvarade på begravningen.

Ett människoöde bland många. Vila i frid Mathilda.