Soldaten Djerf

För dom som släktforskar är det ganska troligt att man nångång under sin forskning stöter på en soldat bland sina anor. Sverige hade förr ett system med rotesoldater. Systemet gick ut på att man inom varje by hade en egen soldat kan man säga. Det var antingen hela byn eller en enskild hemmansägare som stod för kostnaden.

Det gick till så att soldaten fick tillgång till ett litet torp med mark, där han kunde bo och bruka sin mark. Under år det var krig i Sverige var ju soldaten utkommenderad i tjänst. Men vi har ju haft många år utan krig men ändå haft soldater, då måste ju ändå soldaterna tränas. Så man hade stora övningar under varje regemente.

Det kunde bli en kostsam historia för övriga bybor som ju skulle förse rotesoldaten med hus och hem, om han dog eller skadades så var dom tvungna fortsätta att försörja honom och hans familj och även anställa en ny rotesoldat som också skulle få sitt uppehälle från byn.

Om soldaten var en kavallerist så var det än mer dyrare då man skulle förse soldaten med häst.

Det finns massor med läsning om soldater på nätet för den som är mer intresserad av hur det gick till och längst ner lämnar jag några bra länkar till soldatforskning.

Jag tänkte berätta om tre generationer med soldater på min mormors sida. Det är än så länge bara ett skrap av vad jag tror det går att hitta i alla arkiv. Men det tar sin lilla tid att gräva. Så jag skriver det jag vet nu och kanske får jag anledning att återkomma i ämnet om jag hittar mer!

Det börjar med Corpralen Jonas Lindqvist född 1725 och bodde i Härlunda församling i Kronobergslän och hans hustru Kristin Persdotter född 1725. Lite oklart när dom gifte sig men runt 1745-1749 skulle jag tro. Tillsammans har dom åtminstone 5 barn, det är dom jag har hittat. Första barnet var sonen Carl, född 1750.

Jonas och Kristin lever väl som ett vanligt ungt par på den tiden, som piga och dräng.

I slutet av september år 1749 blir Jonas antagen som soldat i soldattorpet Kronobergs regemente, Skatelöf kompani, under Knihults rote i Härlunda socken. Han är en lång och reslig man på 183 cm.

Paret får tillökning och en flicka som får namnet Ingeborg, föds 1755 i augusti. Nästa barn blir sonen Måns som föds 1759 och i husförhörslängden står Jonas som Corpral. Sen går det fem år innan nästa barn är registrerat. Om det är för att Jonas inte varit hemma eller om Kristin fått missfall under dessa år, det har jag inga uppgifter om.

Under åren 1754-1762 pågick pommerska kriget och vilken inblandning Jonas hade i detta är inte känt. Jonas avancerar från soldat till corpral år 1758.

Och året 1764 föds iallafall sonen Christoffer. Paret får ytterligare två barn,Botel och Bengta.

Jonas lever till han blir 59 år och han avlider 1784 av bröstsjuka, en sjukdom som kan vara TBC eller magsjukdom eller något fel på hjärtat. En något bred beskrivning på dödsorsak... Han har då haft 35 år år som soldat och avlider på posten.

Hans hustru Kristin lever 30 år till och avlider som inhyses änka i en ålder av hela 90 år!

Christoffer växer upp med en far som är soldat och följer sin fars fotspår och blir antagen år 1784 och tar över soldattorpet efter sin far. Han är 171 cm lång.

När Christoffer var 22 år, två år efter att han blivit soldat, gifter han sig med pigan från samma by, Märtha Eriksdotter, den 6 maj 1786. Deras första barn, Ingeborg, föds året efter.

Under åren 1788-1790 pågår Gustav den III ryska krig och även 1788-1789 Teater kriget Sverige mot Danmark och Generalmönstringen år 1789 och i februari och 1790 i augusti, genomförs i Finland , Walkeala.

Så det går alltså fem år till nästa barn föds så det är troligt att Christoffer varit utkommenderad under en längre tid. Märtha får då under den här tiden ensam ansvara för sitt och sin dotters uppehälle. Men sen tar då kriget slut och Christoffer återvänder hem. Så föds dottern Elin 1791, Jonas 1793, Per 1796, Christina 1798 och Carl 1800.

Men bara för att kriget är slut så innebär det inte att soldatlivet tog slut. Det är Generalmönstringar 1794, 1798, 1802 och 1806 och samtliga är på Kronobergshed i Småland som ligger utanför Moheda och som idag är Alvesta kommun. Denna platsen har varit övningsområde ända från 1778 och fram till 1919. Och det var hit Christoffer fick ta sig för att öva på att försvara Sveriges rike.

Men, Christoffer blir sjuk och 1806 det förs in en anteckning om att Christoffer är "sjuk på sjukhuset i Dansjö. Obotlig venerisk smitta, får avsked".

Så Christoffer blir alltså så pass illa däran att han inte kan fortsätta sitt yrke. Och vad händer då, jo, kan man inte jobba så får man sluta och flytta.

I rullan för år 1807 är den lite mer detaljerad och det står då att"corpralen Christoffer Qvist afskedad vid generalmöstringen den 9 juni 1806. Ersatts den 1 dec 1806 med Håkan Jonsson Qvist. Venerisk sjukdom på vänstra låret, ett ärr över vänstra tummen, enligt attest får avsked, är på sjukhuset i Sandsjö"

Hur han fått dessa skador och hur det påverkar honom i livet framgår inte. Men familjen får alltså flytta och en ny soldat tar över soldattorpet och så även soldatnamnet Qvist.

Något som är intressant att veta är att soldatnamn inte var personligt, det följde oftast med till nästa soldat som övertog torpet. Så Håkan Jonsson är alltså inte släkt med Christoffer, utan han övertog helt enkelt soldatnamnet Qvist.

Det föddes två barn till i familjen, 1806 föddes Anders och 1809 föddes Eva. Sonen Jonas, döpt efter sin farfar, dör 18 år gammal av tärande sjukdom år 1811. Sju år senare avlider sonen Anders 12 år gammal, av bröstfeber.

I vilket skick Christoffer är i är ju svårt att veta, hur sjuk han är av sin veneriska sjukdom. Men han avlider 1819 i augusti av slag, alltså troligtvis en stroke, i en ålder av 45 år. Han har då tjänat Sverige i 22 år.

Dom flesta av barnen är vuxna och har startat sina egna liv, den är yngsta dottern Eva är dock bara 10 år när Christoffer dör. Så hustrun Martha och dottern Eva blir nu inhyses. Martha lever ytterligare 10 år och avlider 1829 den sista april i en ålder av 59 år av nervfeber, eller en slags tyfus.

Och då har vi den tredje generationens soldat, nämligen Carl Christoffersson som föddes i Härlunda socken i Kronobergslän år 1800. Han finns av någon anledning inte med i födelseboken. Det står till och med skrivet i husförhörslängden att han inte finns med, varför står det inte.

År 1814 kom att bli ett historiskt år för Sverige, det är nämligen då vi utkämpar det sista kriget och kommer sen att få leva under fred ända fram till våra dagar. Kriget handlar om att Sverige och Danmark samma år hade enats i en union. Norge hade förlorat och skulle då tillfalla Sverige. Detta var dock inte Norrmännen så pigga på utan gjorde ett litet uppror. Dom förlorade dock detta och fick finna sig i att vara under svenskt styre ända fram till 1905, då dom utropade sig till en självständig stat.

Så Carls soldatliv var kanske annorlunda mot hans far och farfar. Men även om det inte var krig så behövde ju soldaterna tränas i strid och man samlade fortfarande alla soldater för en gemensam övning vart tredje år.

Carl gifter sig vid 22 års ålder med pigan Elin Samuelsdotter från Västra Thorsås socken. Dom bor som inhyses under Frankanäs soldattorp i Almundsryd socken och en son föds 1823 som döpts till Anders, sen kommer dottern Martha, döpt efter sin farmor, år 1826.

Carl ersätter soldaten Olof Djerf den 14 mars 1827 på soldattorpet Frankanäs i Almundsryd socken och kommer nu att få soldatnamnet Carl Christoffersson Djerf. Han är 5 fot och 10 tum lång, ca 173 cm lång.

I generalmösterrullan för 1830 står det så kladdigt att det inte går att läsa, men jag lyckas se sjukhus...Aj då! Det var ju illa!

Sen för rullan 1833 kan jag läsa, sjuk på sjukhuset och rullan för 1836 då står det inget och det kan ju vara så att Carl har blivit frisk. Men tre år senare 1839 står det återigen "sjuk på roten enligt betyg". Det betyder att han då inte kunnat närvara på mönstringen pga att han är sjuk hemma i stugan. Han ber då några grannar och vänner om att skicka ett intyg till mönstringen och då har Swen Samuelsson skickat ett brev. Denna Swen kan mycket möjligt vara bror till Carls hustru Elin, då hon har en bror som heter just detta.

"intyg till 1839

Att soldaten nr 4 Carl Djerf vid Skatelöf compani af Kungliga Kronoberg regemente, en längre tid varit och ännu är utaf giktvärk så svårt sjuk att han kan sig vid generalmönstringen den 19 i denna månad infinna.i vardan begäran lämnas ? intygas Steghylte den 13 juni 1839.

Petter SSA Samuelsson i Steglhylte, Swen SSS Samuelsson"

"Att Petter Andersson och Swen Samuelsson i Stegehylte fattat om pennan till dess namns inpräntande, det varder och intygas, ..............Haraldsson i Stegelhylte."

"Att Petter Andersson och Swen Samuelsson i Steghylte äro så vidt jag känner, ärliga och trovärdiga.

Intygas i Saktelöf den 13 juni 1839, Sven Linnel (?) Utnämnd Comminister "

Alltså, Carl har giktvärk så svår att han inte kan närvara vid mönstringen. Hur han under kommande år klarar av sin anställning är oklart, men han får inte avsked, utan han avlider 1843 utan att det nämns om vad i dödboken. Däremot står det att han är "besiktigats av ortens länsman". Varför länsman kommer kan ju vara just för att han är soldat av Sverige och det ska dokumenteras, för jag hittar inget annat skrivet om något annat som kan vara anledning.

I rullan för 1845 står det "död den 4 oktober 1843, ersatt den 15 feb 1844 av Daniel Danielsson Djerf ".

Därmed är mina tre generationers soldatanor slut,. Den nya soldaten Daniel Danielsson övertar soldatnamnet Djerf. Av Carls egna barn är det ingen som fortsätter med soldatyrket. Hans son Magnus, som kommer att bli min mormors farfar, heter endast Carlsson i efternamn som vid 24 år ålder flyttade och gifte han sig med pigan Elin Bentgsdotter

Om du vill veta mer om soldater så lämnar jag några bra länkar här nedan. Men sen finns det hur mycket som helst om man googlar soldat...

om du vill veta mer

omhttp://smvu.se/1789-91-gustaf-iiis-finska-krig-fi07-12/

http://www.smhs.eu/gallery_93.html

http://www.soldatreg.se/