Berättelsen om Nils Påhlsson Munthe
- Regina Munthe
- 1 okt. 2016
- 4 min läsning
Jag ska börja med att berätta om min farmors farfar. Han hette Nils Påhlsson och föddes i Södåkra nr 1 i Jonstorps socken i Malmöhuslän år 1839. Hans föräldrar hette Påhl Påhlsson och Kjersti Nilsdotter. Fadern Påhl hade varit gift med Anna Månsdotter, men Anna dog 40 år gammal i lungsot eller tuberkulos som vi säger idag. Hon lämnade Påhl med deras två söner, Gudmund 8 år och Magnus 4 år gamla. Påhl gifte snabbt om sig, redan samma år, med Kjersti Nilsdotter och tillsammans fick paret 4 barn. Och Nils var alltså en av dom.
Familjen flyttade senare till Tranekärr nr 3 i Jonstorp och där blir dom också kvar.

Som så många andra i Jonstorp, sökte sig Nils till sjön. Han registrerade sig i Helsingborgs sjömanshus 1863 med nummer 586, då han var 24 år, men då hade han redan varit till sjöss sen tre år.
Han gifter sig med Bothilda Olsdotter, en flicka från bygden. Dom gifte sig i Jonstorp 1868 i januari. Första barnet kommer snabbt, redan i december samma år föds sonen Olof, detta blir min farmors far.
Nästa barn kommer fyra år senare, kanske för att Nils faktiskt inte var hemma så mycket... Men Carolina Elida föds 1872 och ytterligare fyra år senare föds nästa barn, också det en flicka, Alfrida, som senare i sitt liv kommer att kallas "faster Frida".
Åren som kommer vet jag inte så mycket om. Det har inte stått något utöver det vanliga i husförhörslängderna. Men, år 1878 händer det förskräckliga!
Nils åker med skonerten BETTY som konstapel, konstapel är en slags halvbefäl, en oexaminerad styrman och kunde även vara ansvarig för provianten ombord. Hans lön utgick till 60 kronor* .
Betty är destinerad till Bremerhaven- Tyskland, vidare åker dom till Gibraltar och Rio de Janeiro.
I sjömansrullan för BETTY kan man läsa " Fartyget som den 20 februari afgick återvände den 5 mars, sedan kapten Andersson, konstapel G Sandgren och andre Styrman N Påhlsson insjuknat i *gula febern."
Det är inte bara att dom insjuknade, dom dog och så gjorde även kocken, alla i sviterna av gula febern. Betty återvände till Sverige 1879.


Så Nils slutar sina dagar i Rio de Janeiro. Efter sig lämnar han sin hustru och tre barn, alla omyndiga.
I bouppteckningen går det att läsa att dom omyndiga barnen får en förmyndare som heter Johannes Andersson i Hesslebo.
Nils har också fartygsandelar; 1/32 del i barkskeppet Jonstorp 1/32 del i briggen Hanna, 1/24 del i jakten Boata.
Men det som fick mig nyfiken var namnet Munthe. Så var kom det ifrån då??? Det finns ju den stora släkten Munthe från Flandern, men där har vi inget gemensamt.
Ja, det vet jag fortfarande inte... Nils stod som Pålsson i husförhörslängderna under hela sin levnadstid. Men när han dör så dyker namnet helt plötsligt upp. Det var ju dock inte ovanligt att man tog sig ett annat namn lite hipp som happ. Det är ju många sjömän och soldater som byter namn till Rask, och Rapp och ja allt möjligt.
Det fanns dock på den här tiden ett hotell/värdshus mitt i Helsingborg, som hette "Hotell de Munthe". Det stod på samma plats som nuvarande Grand Hotell ligger.
Under 1879- 1846 ägdes hotellet av Anders Munthe (f. 1771 d. 1846.) Huset revs 1917 och tomten stod tom några år innan man sen 1924 skulle bygga upp ett bankhus. Men av detta blev det inget, utan det blev Grand Hotell.
Men kanske har min Nils sovit på "Hotell de Munthe" i sina riktigt unga dagar, före eller efter en sjöresa, eller bara sett namnet och tyckt det passade bra på honom.
Jag har sett en Jöns Munthe i Husförhörslängden 1802 ,Stora Görslöv i Jonstorp. Denne Jöns var född 1770 i Helsingborg. Så vad vet man, kanske en vän till familjen. Jag lär aldrig få veta.


Så efter hans död så används namnet Munthe av sonen och döttrarna. Sonen Olof som ju är min farmors far fortsatte använda namnet och även min farmor hette Munthe som flicka. Olof fick en son som hette Henry som i sin tur fick en flicka och därmed slutade namnet att användas av släkten. Tills att jag själv ansökte om att få ta farmors flicknamn. Så jag har hetat Munthe i typ 20 år, är gift och min man heter Munthe och även våra barn heter Munthe.
Nils fru Bothilda, levde några år till, men dog 1897 då 48 år gammal. Jag vet inte vad hon dog av, då det inte står i dödboken. Ett år senare föds min farmor Klara.

*
Gula febern är en virus sjukdom och överförs främst av en speciell myggart. Insjuknandet sker med plötslig hög feber, huvudvärk, muskelsmärtor och illamående. Man blir starkt medtagen och får blodkräkningar och blödningar i munslemhinnan och huden blir så småningom gul. Hög dödlighet.
*
omräkning av valuta. Från Kungliga mynt kabinettet. 60 SEK år 1877 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 3257 SEK år 2016 mätt med konsumentprisindex.
Alternativa beräkningar: • 60 SEK år 1877 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 61775 SEK år 2016 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005).
Comments