Sjömannen Olof Påhlsson Munthe

Olof Påhlsson Munthe (1868- 1951 ) är min farmors far. Han är son till Nils Påhlsson Munthe och Bothilda Olsdotter. Bodde i Svanshall, Jonstorp socken i Malmöhuslän.

Olof är som så många andra i farmor och farfars släkt, född i Jonstorp. Han föddes 1868 och var det första barnet i Nils och Bothildas barnaskara, han får senare två småsystrar.

När Olof är tio år dör hans far, sjömannen Nils, i gula febern i Rio de Janeiro. Hans mor Bothilda fostrar nu tre små barn på egen hand, den yngsta flickan Alfrida är bara två år.

Som sin egen far, blir Olof också de sju havens man. Han registrerar sig som 16-åring vid Helsingborgs sjömanshus år 1884 och och fick nr 3173 som sen följde med honom under hela hans arbetsliv.

Alla sjömän fick en egen sjöfartsbok där man skrev upp alla deras resor dom gjorde antingen nationellt eller internationellt.

I min ägo har jag Olofs två sjöfartsböcker! och i dom kan jag läsa att han var medelmåttig lång, ljust hår och blå ögon samt att han hade normalt färgseende.

Sen kan jag se hans första resa. Det var på Skeppet Aurora från Jonstorp. Han tog anställning som jungman, vilket är den lägsta rangen, springpojke kan man säga. Lönen för dessa 8 månader var 1 kr och 50 öre, vilket motsvarar ett penningvärde idag på hela 94,23 kr. Så det var en knaper lön som säkert också skulle räcka till att bidra hemma hos mor.

Resan skulle gå till "Nord botten, Frankrike mm" och den sträckte sig från sista mars 1884 till åttonde november 1884, så alltså han var på sjön i 8 månader innan han åter träffade sin familj.

Men sen dröjde det till april 1886 innan han åter klev på en båt, vilken var skeppet Indira från Helsingborg och även denna gången som jungman. Nu hade han dock löneförhöjning till hela 2,12 kr, vilket motsvarar 148 kr i dagens penningvärde.

Olof är på resande fot i stort sett i hela tio år med resor över hela världen. Hur mycket av världen han får se, det vet jag inte, men i sjöfartsboken läser jag England, medelhavet, Lissabon, Skottland, Portugal, södra Amerika och Australien. Men även inom Sverige blev han berest, Örnsköldsvik, Piteå och även Sundsvall är några av dom svenska hamnar han åkte till.

1893 i juni avgick skeppet Maria Margareta från Harburg. På någotvis är Olof där och registrerar sig på båten. Han har nu stigit i graderna och har blivit konstapel ombord. Det betyder att han är ansvarig för maten bla. Lönen är nu 7, 71 kr som är lika mycket som 518 kr idag.

Olof har nu kommit upp i giftasmogen ålder, han är 25 år.

Och Han gifter sig året där på med Olivia Olsson. Hur han lyckas hitta en kvinna med allt det resandet är ju en gåta, . Men dom känner nog varandra väl, dom är nämligen kusiner.

Olivias far och Olofs mor var syskon.

Till höger en vigsel inbjudan till Olof och Olivias vigsel. Det är Olivias far och mor som bjuder in till vigseln, som äger rum i Jonstorps kyrka en vinterdag i februari, lördagen den 23:e kl 2 på eftermiddagen.

Det nygifta paret bosätter sig vid Tranekärr nr 3, det ställe som Olof föräldrar haft. Och livet rullar vidare. I Olofs sjöfartsbok står det att han åker på nya resor från den 12 mars 1895 och är hemma igen sex månader senare. Han hinner hem till sin hustru som är gravid i 7-8 månaden. Den 4 december 1895 nedkommer Olivia med deras dotter Esther.

Med ett litet barn som ska försörjas så är det återigen dags för Olof att bege sig ut på sjön. Lilla Esther har hunnit bli 4 månader är resan går mot Australien och även Amerika. Och med dom resmålen förstår man att han blir borta under en lång tid, i ett och ett halvt år blir han borta från fru och barn. Hur blev det för Olivia?

Kanske var hon van, hennes far var också sjöman och hade gjort långa resor även han. Olivia hade fyra syskon och det var tre år mellan varje barn, så om man jämför med kvinnor som hade männen på hemma plan, så var ju deras barnaskaror mycket större, av naturliga skäl.

Men hennes syskon hade hon nog inte så mycket hjälp av. Tre av dom emigrerade till Amerika, så det var bara hennes lilla syster som blev kvar i Sverige. Men kanske hade man ett annat stöd i den lilla byn med många män som var frånvarande stora delar av året, man fick hjälpa varandra.

Men det föds iallafall en flicka till, Klara Maria föds 1898 och hon kommer senare att bli min farmor. Två år senare föds sonen Henry, som också blir deras sista barn.

Här är hela familjen Munthe. Året kan vara ca 1910. Enligt farmor så hade Olivia sytt barnens kläder själv, hon var nämligen väldigt duktig på att sy.

Olof fortsatte med sina resor och den sista resan som står i hans sjöfartsbok är med Ångaren Carrie som 2:a styrman. Den går till England och franska hamnar och avgår 8 februari 1916 och är tillbaka i Cardiff i Wales 8 februari 1918. Om han verkligen var borta två år på sträck , vet jag inte och hur han tog sig från Wales till Sverige förtäljer inte historien heller.

Vid denna tid rasar 1:a världskriget och farmor berättade att han hade åkt i konvoj över Nordsjön och det hade skjutits bomber runt om dom. 1916 är Olof 48 år så han kanske inte behövde ansluta sig som militär.

Oron var nog stor bland dom svenska sjöfararfamiljerna, skulle dom ta sig hem eller skulle dom falla offer för en utbåtstorped.

Men Olof klarar sig och kanske är han nöjd med sitt liv till sjöss för 1924 har han hunnit bli 56 år och han får ta del av Handelsflottans pensionskassa, som kom att bli 60 kr, som delades upp i två delar i mars och september.

Dom tre barnen har ju blivit vuxna och flyttat från föräldrahemmet. Äldsta Dottern Esther har emigrerat till Amerika. Dottern Klara gifter sig med målaren Karl Andersson från Jonstorp. Sonen Henry gifter sig även han.

( hans efterlevande lever men är inte tillfrågade om dom vill vara med här, så jag nämner inget mer om dom)

Olof och Olivia har nu kommit till ålderns höst och dom får båda ett långt liv, innan det är dags för först Olof att sluta sin blå ögon.

1951 mitt i den skånska sommaren, lämnar han sin Olivia en ålder av 83 år.

Olivia får anordna begravningen. Begravningskaffet kom att intagas på Tunneberga gästgivaregård och man bjuder på kaffe med bröd och tårta och läsk. Allt kostar 197,75 kr.

Ibland skriver man f"Fiskaren Olof Munthe" Ibland "Kapten Olof Munthe" . Från bergravningsbyrån är räkningen på 325 kr och från kyrkovaktmästaren är räkningen 28,25.

Olivia lever ytterligare två år och omhändertas av dottern Klara. Även hon somnar in i en ålder av 83 år. Och där med är Olof och Olivias historia slut. Vi andra efterlevande får förvalta deras minne. Ett helt liv i några rader.